studentlivet

Då var det måndag igen. Skola igen. Måndagsångest finns inte riktigt i mitt liv, dagarna flyter in i varandra och helgen kan komma mitt i veckan för min del. Så måndagar är inget jag har ångest inför. Det är väl det som är det bästa med att leva studentlivet.
Det handlar istället om att hitta dagar då man kan vara helt ledig utan att skolan tynger, vilket jag är speciellt bra på.
Den här kursen har dock inte varit den lättaste med bara olika sorters inlämningsuppgifter. På fredag ska den sista uppgiften in och jag har inte ens börjat. Kan vara för att jag inte vet vart jag ska börja, men det kan också vara för att föreläsningarna om den är idag och imorgon. 
Nästa kurs kommer nog bli svårare däremot. Då ska dagar fyllda med föreläsningar kombineras med kompisar, träning och annat plugg. Men som vanligt löser jag det. 
Jag har ju faktiskt Caroline.
 



on top

Allting är ju lite upp och ner i livet men den senaste månaden har verkligen varit så perfekt. 
Festerna har varit helt underbara, skolan flyter på och börjar bli roligt och vännerna, ja dom är nog det bästa.
 
Innan jag började skolan var jag så orolig att jag inte skulle hitta vänner i klass med dom jag redan hade. Men nu förstår jag inte varför jag ens var orolig. Dom är helt fantastiska och tack vare dom har jag verkligen the time of my life.
 
På tal om the time of my life. Om ett år kommer jag inte längre bo innanför Sveriges gränser. 
För lite mer än en månad sen kunde man söka utlandsstudier genom skolan och sista ansökningsdagen satt jag där och tittade och listade skolor. Det var mest för att jag var nyfiken, jag hade tidigare bestämt mig för att inte söka överhuvudtaget. Men jag missade den stora texten längst upp på sidan där de informerande om att man aldrig trycker på en skicka in ansökan knapp utan när man listar upp skolor så sparas det automatiskt om man inte tar bort dom.
Som sagt missade jag det och fick ett mail i onsdags om att jag hade kommit in på ett universitet i Rotterdam, Holland. 
Jag har inte blivit officiellt antagen av skolan än, men enligt skolan är det sällan dom säger nej till studenterna dom nominerar.
Jag bestämde mig iallafall efter ett tag att det är klart att jag ska åka. Åker jag inte gör jag det av rädsla och det vill jag inte. För jag vet att det kommer vara så kul när jag är där.